|
Aposteln Stefanus vittnar om det andliga Templet, som Jesus Kristus grundlade i den helgade människans ande år 33 på Pingstdagen. Och Stefanus säger mycket tydligt och klart till de bekännande kristna ang. Jesu Kristi tempel, att: "Det var Salomo som fick bygga ett hus åt honom. Dock, den Högste bor icke i hus som äro gjorda med händer, ty det är såsom profeten säger: Himmelen är min tron, och jorden är min fotapall; vad för ett hus skullen I då kunna bygga åt mig, säger Herren, och vad för en plats skulle tjäna mig till vilostad? Min hand har ju gjort allt detta." "I hårdnackade, med oomskurna hjärtan och öron, I stån alltid emot den helige Ande, I likaväl som edra fäder." "Vilken av profeterna hava icke edra fäder förföljt? De hava ju dräpt dem som förkunnade att den Rättfärdige skulle komma, han som I själva nu haven förrått och dräpt, I som fingen lagen eder given genom änglars försorg, men icke haven hållit den." "När de hörde detta, blevo de mycket förbittrade i sina hjärtan och beto sina tänder samman mot honom." "Men han, full av helig ande, skådade upp mot himmelen och fick se Guds härlighet och såg Jesus stå på Guds högra sida. Och han sade: Jag ser himmelen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida." "Då skriade de med hög röst och höllo för sina öron och stormade alla på en gång emot honom och förde honom ut ur staden och stenade honom." "Och vittnena lade av sina mantlar vid en ung mans fötter, som hette Saulus." "Så stenade de Stefanus,
under det att han åkallade och sade: Herre Jesus, tag emot min ande.
Och han föll ned på sina knän och ropade med hög röst:
Herre, tillräkna dem icke denna synd. Och när han hade sagt detta,
avsomnade han." Apg. 7:47-60.
|